Madness

Den här upplevelsen i mitt liv har fått mig på spår jag aldrig trodde jag skulle vingla in på. Idag sov jag ett par timmar och vaknade i en tom lägenhet. Mamma och gänget va i stan, när dom kom tillbax fick jag idén att jag skulle ut och promenera. När jag kom upp på fotbollsplanen stannade jag upp i mörkret, helt facinerad i blicken. Himlen va helt kolsvart med små blinkade vackra stjärnor lite här och var. Till min förvåning började jag le, samtidigt som en tår föll ner på mina iskalla kinder. Det va så vackert, stjärnorna va så förtjusande. Tllslut fick jag ta mej i kragen och fortsätta gå, musik dunkade i örat på mej, men i stället för att sjunga med som jag vanligt vis gör så ploppade det upp massa rim i huvudet på mig. Så jag diktade i hop massa saker på vägen, om mitt liv. Ja det är helt sjukt..

Väl hemma igen, duschad och äckligt ren. Jag ska aldrig använda balsam igen, det blir så glansigt och flygigt. blä.
Nu sitter jag och tittar på CSI samtidigt som jag troget skriver i min sorgliga blogg. Tv:n hackar lite.. allt hackar. lackar. laggar. Nej, usch..
Jag tror ärligt att jag ska lägga mej och sova nu, börjar tio imorgon. Jag tycker om parkskolan iaf, mkt roligt folk. En pojke i sjuan tycker att jag är snygg men lite för gammal för honom. Haha gullig.. festligt..
Jaja, Jag börjar tio imorgon så om jag lägger mej nu får jag ju sova ut, det ska jag göra! God Natt * Madsie-Mad <3


Stars don't lie
I wanna be free and flawless, just like the stars.
But now im kind of trapped behind these cold bars.
My heart is stuck in a little box deep in the ground,
don't wanna feel, don't wanna make one single sound.
I believe there's someone out there who can save me,
at least i hope, i wish, i want it to be.
I truly love the stars in that beautiful sky,
they can see and hear anything, the stars don't lie.

*Madeléne Eriksson 081119



Madness
My heart is screaming, screaming out your name.
It's full of hate, madness and even a bit of shame.
I didn't wanna loose you, have you or be with you sometimes.
I accually loved you, but i guess nothing about you and me rimes.
Don't even try to blame this on me,
i truly gave you a second chance and just let i be.

* Madeléne Eriksson 081119


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0