Mad

Regn och rusk. Jag hatar det, Jenny hatar det, jojje hatar det, alla hatar det. Det har fan hällregnat hela jälva dagen och jag har varit jojjevakt idag, så det betyder att jag tillochmed har varit ute i det plaskblöta äckelvädret.. Detta påminner mig lite om ett inlägg jag skrev den 21 oktober förra året. Inte för att jag kommer ihåg det i huvudet, men nu i mina trista dagar har jag läst gamla inlägg - vilket är nostalgiskt och känsligt. Men tillbaka till saken, så här löd inlägget (!):

Livet är som trasiga skor i regnvädret. Ett snett steg i fel riktning och man blir genomblöt.. Man måste liksom tänka på sina steg i livet så man inte trampar i pölarna, akta sig för dom blöta partierna så man inte blir bjöt upp till knäna. Men det är inte så lätt alla gånger, jag om nån vet det.. Jag har gjort många dumma steg i helt fel riktning. Men ibland undrar jag om pölarna finns där för en anledning. Jag menar, det är ju inte pölar överallt, så dom måste ju ha en mening. Placeringen måste ju ha en betydelse. Eller så finns dom bara där för att livet inte ska vara en dans på rosor.. utan i vattenpölar!

Jag kommer ihåg när jag skrev detta, jag kommer ihåg vad som hade hänt för att locka fram dessa tankar och jag kommer ihåg när jag trampade i pölarna. Det va jag och Mathilda, det va en kall och blöt kväll i oktober. Vi stog och väntade på skjuts uppe på västra - jag med trasiga skor - och jag funderade på varför just jag va så messed up. Det har jag inte klurat ut än, vilket betyder att jag bara har blivit äldre och inte ett dugg klokare. Det spöregnar. Jag har åtminstone hela skor i dagsläget. Men livet blir tydligen inte lättare för det..

PEACE - Mad.